Äntligen! Han äter med stor aptit, trodde jag aldrig skulle hända.
Har provat allt känns det som och han äter några tuggor och sen lämnar han maten, trots att det står en mycket hungrig boxer brevid och väntar på att få slänga i sig resten av maten.
Färskfoder har han också ratat, de första dagarna går det bra, men sen är det samma sak där.
Men nu for jag iväg på ica och köpte vanlig burkmat, som jag tar en liten klick av och mosar ihop det med blött torrfoder. Jag har aldrig sett han äta på det sättet, han slänger i sig maten, morrar när Rocco kommer i närheten och slickar skålen ren.
Så nu hoppas jag att det håller i sig!
Han måste ju tjocka på sig lite inför uställningen i maj. Ska bli så spännande, hans första officiella utställning. Sen kommer en av hans bröder dit också och det var väldigt längesen jag såg honom.
Foppa och hans syskon är väldigt speciella för mig eftersom jag nästan "bodde" hos Eva när dem kom, eller inte ordagrant ,men varje vecka såg jag dem i alla fall. Så jag har följt dem sedan de låg i Dimmas mage. Så mitt hjärta slår lite extra för dessa krabater.
Nu måste jag gå, hundarnas klor måste fixas.
Så skönt att han äter lillpojken! Han har ju en bit kvar om han ska bli som brorsan Nietzsche! :-) Vi var för sent ute så det blir ingen utställning i Sundsvall för vår del. Synd! Nietzsche får vänta till utställningen i Vännäs i juni! Visst kommer ni upp till Byske på Whippetklubbens officiella utställning i juli? Jag är så nyfiken på Foppa! Jag förstår dina känslor för kullen. Det var lika för mig när Nietzsche föddes. Jag var hos Mia varje vecka och följde valparna när de växte!
SvaraRaderaKram!