Rapport om spåret

Hmm..ja kan väl inte säga att det gick som smort första spåret för Foppa.

Väl på plats så fick han gå fram till själva "olycksplatsen", där hade jag skvätt ganska mycket blod och sparkat upp marken lite grann.

Foppa nosade väldigt skeptiskt på blodet och vädrade in mot skogen, sen stod han där alldeles förstenad. Han tittade på mig och sen kikade han in mot skogen, av dömma på hans min så antar jag att tankarna hans lät ungefär så här "Matte! Det är blod! Vi kan inte gå in där!"

Jag klev på några steg framåt i spåret och Foppa började sakta sakta ta sig framåt "Ja..ja..skyll dig själv om vi blir uppätna då, säg inte att jag inte varnade dig".

Foppa fortsatte att vara skeptisk genom hela spåret och hade jag vänt på klacken hade han gladeligen följt med och tyckt att äntligen tog matte sitt förnuft till fånga!

I slutet hittade han klöven "MATTE! Det är ett ben ifrån ett rådjur! Nu springer vi innan våra ben också blir så där!"

Nästa gång får jag se till att han får bekanta sig med klöven och sedan får en synretning när spåret läggs ut.

Men sen fick han bära med sig klöven hem och det var ju väldans kul efter lite peppning från matte.

Rocco fick ett vanligt personspår men med klöven som slutapport. Rocco var jätte taggad och spårade fint och med tryck i linan, tappade spåret en gång men redde ut det själv. Snacka om att han blev förvånad när det låg en klöv i slutet.

Nu blev det inge kort på Rocco, hade lämnat kameran hemma när jag bytte hund:/.